Det är lättare att inte sakna dig när du är dum.
Nej, rubriken har ingenting att göra med inlägget. Allt är i sin ordning med andra ord.
Jag vet inte vad jag ska säga. Sommardagarna försvinner. Jag har varit i Italien, ätit absurt många pizzor, känt att livet är underbart, gråtit tills kudden inte gått att sova på, varit på landet, plockat blåbär, ätit blåbär, letat jobb, varit skeptisk, letat efter någonstans att bo, druckit vin, åkt rullskridskor, bokat biljett till Manchester, hittat någonstans att bo i augusti, varit tyst, pratat, tappat bort mig, hittat tillbaka, tappat bort mig igen, sytt en klänning, varit med vänner, klättrat i träd, velat plocka blommor, hoppat studsmatta i Vasaparken, hängt vid Odenplan mer än en gång, cyklat i skogen i spöregn, ritat fjärilar, velat plocka mer blåbär, bakat blåbärspaj (och ja, det var ett himlans tjat om dem där blåbärena), badat och njutit av det, blivit lite förtjust i badstugor och gröna berg med slott på, inte alls läst så mycket som jag önskar och så vidare.
Nu då? Nu är jag mest rädd över att behöva bli vuxen, på riktigt. Om mindre än två veckor flyttar jag till en mindre lägenhet tillsammans med en vän. Det kommer att bli mycket makaroner och ketchup. För att inte tala om att sno salt och peppar på McDonald's. 19de våningen. Tvål och tvättmedel har jag lånat av mamma. Några koppar och en sked har jag sedan tidigare. Jag ska täcka väggarna med det som kallas liv. Äh, hur svårt kan det vara?
Har sovit alldeles för få timmar de senaste dygnen så nu får jag lov att önska er en god natt.
Jag vet inte vad jag ska säga. Sommardagarna försvinner. Jag har varit i Italien, ätit absurt många pizzor, känt att livet är underbart, gråtit tills kudden inte gått att sova på, varit på landet, plockat blåbär, ätit blåbär, letat jobb, varit skeptisk, letat efter någonstans att bo, druckit vin, åkt rullskridskor, bokat biljett till Manchester, hittat någonstans att bo i augusti, varit tyst, pratat, tappat bort mig, hittat tillbaka, tappat bort mig igen, sytt en klänning, varit med vänner, klättrat i träd, velat plocka blommor, hoppat studsmatta i Vasaparken, hängt vid Odenplan mer än en gång, cyklat i skogen i spöregn, ritat fjärilar, velat plocka mer blåbär, bakat blåbärspaj (och ja, det var ett himlans tjat om dem där blåbärena), badat och njutit av det, blivit lite förtjust i badstugor och gröna berg med slott på, inte alls läst så mycket som jag önskar och så vidare.
Nu då? Nu är jag mest rädd över att behöva bli vuxen, på riktigt. Om mindre än två veckor flyttar jag till en mindre lägenhet tillsammans med en vän. Det kommer att bli mycket makaroner och ketchup. För att inte tala om att sno salt och peppar på McDonald's. 19de våningen. Tvål och tvättmedel har jag lånat av mamma. Några koppar och en sked har jag sedan tidigare. Jag ska täcka väggarna med det som kallas liv. Äh, hur svårt kan det vara?
Har sovit alldeles för få timmar de senaste dygnen så nu får jag lov att önska er en god natt.
