thesandwichandthesandbitch

"Det är när han inte är här som han finns
Det är när han är borta som han är min enda

Hans frånvaro närvarar min kärlek

Mörkrets mjuka händer försvinner inte tillsammans med honom
de är kvar för att påminna om det ensamma
Intet som blev kvar efter hans gång

Solen strålar ej dessa dar
boet faller i ris
huden mörknar

Leendets väntan på doften upphör
han rusar hem
läpparnas stelna fasad tynar bort
de blanka skiner

Min enda, aldrig mer igen"

/Maria Isaacs Cunningham.