thesandwichandthesandbitch

I början av hösten så startade Stockholm Roller Derby en fysträningstorsdag. Vilket ju kort och gott innebär att vi tränar fys off-skates (alltså utan rullskridskor) ute i naturen - eller inne i staden - varje torsdag. Och det är ju härligt. Vi springer, gör armhävningar, situps, sprintar upp för backar, intervaller. Upp och ner. Några minuter planka. Några fler övningar. Stretch.

Och om det inte vore ett nog privilegium att varje torsdag få kämpa tillsammans med de finaste av derbysystrarså brukar dessa kvällar avslutas hemma hos någon av samtliga fysdeltagare med några koppar te och annat mysigt.

Men! Det jag skulle komma till var gårdagens träning. Som fullständigt drog mig ur mitt skinn. För igår kära läsare var dagen då jag, Twist'd och Swede (dem tre musketörerna som vågade dyka upp) frivilligt deltog i Nordic Military Training, NMT (basic träningspass). Klockan 18.00 startade det råa träningspasset vid Zinkensdamms IP. Det var kallt, blött och lerigt.

Och fasen vad jag ångrade att jag skitit i att ta med vantar. Och fasen vad jag ångrar att jag bar med och någonstans i dungen blev besnodd på min älskvärda absoluta favoritfleece. Vi kravlade i lerigt gräs. Stog planka i tio minuter. Bar på varandra uppför backar. Stog bro. Förstörde mina handleder. Gjorde burpees och andra liknande övningar. Om och om och om och om och om igen.

Jag som trott att jag är en hård och ganska tuff brud är oerhört lättad att jag slipper lumpen, GMU (tack gudskelov att jag inte befinner mig i Markus sits) och allt vad det nu heter.

Peace Out.

The Sandbitch that ain't a bitch when surrounded by military.