Och så var den bästa helgen i mitt liv över.
Ge mig ett: YES!
Fitt for Fight.
Trots att jag lever ett bra liv och oräkneliga gånger per dag känner mig glad, lycklig, tacksam så blir jag ofta ledsen.
Kanske stämmer det att upplysning sårar. För det gör faktiskt ont i magen att se hur resten av världen är redo att vända sig i graven för att motverka minsta lilla protest, minsta lilla tecken på kaos.
Var dag ser jag dessa slanka modeller på affischer i stan. Klädavdelningar som har kläder för flickor på den sidan och för pojkar på andra sidan (för det är ju livsviktigt att veta vilket kön man tillhör, annars kan man ju bli bög!). Kvinnor med klackar ända upp till knäna på perrongen. Små barn som pratar om hur fula och tjocka de är på sätet bredvid. Smink på barnavdelningarna. Säg mig, är inte detta skevt?
Är det inte skevt att ord som tjock och smal inte är neutrala begrepp? Är det inte skevt att en människas utseende har blivit hennes främsta egenskap under 2000-talet? För jo, så är det, du är vad du ser ut som på utsidan. Är du karakteristisk för ditt kön, är du vacker och snygg, är du shapead och muskulös, ja, då har du världen framför dina fötter. Men är du klok, intressant och ful, då går det tyvärr inte för sig lika lätt.
Och tidningarna i affärerna, har ni sett dem?! Tidningar som skriver om hur man går ner i vikt på ett andetag, hur man lockar den bästa av mannar, hur man blir ett proffs med tungan (för det är ju viktigt att behaga mannen, annars kan han lämna dig!), hur man får den där yppigt vältränade rumpan som kommer få honom att tråna efter dig! Dessa tidningar som om det inte vore sorgligt nog är skrivna av kvinnor.
Det är sådant som gör mig ledsen. Det borde inte vara så. Blunda nu inte för problemen med att säga att jag är en bitterfitta, för i övrigt är jag faktiskt ganska lycklig.
Det är lång väg att gå men jag är redo att mötas upp för en fight eller två.
Sedan jag slutade raka armhålorna har jag blivit avsevärt säkrare i mig själv, det stärker att våga ta mod till sig.
//Maria Isaacs Cunningham.
Trasiga muskler och ett par dammsugare
Ja, ni är ju inte många som hållt kvar vid denna icke uppdaterande blogg hela sommaren, men några stycken är ni allt. Då kan man ju lika gärna klaffsa ned några ord.
Imorgon ska jag (mot all förmodan i världen!) upp tidigt, väldigt tidigt. För tydligen är studybuddy-eleven jag ska vara vikarie åt "jetlagad" (vad är det för hevla uttryck egentligen, vadå "jetlagad"?). Hur ska jag kunna kliva upp? Och åka till Stocksund på köpet?
Fjortonde augusti redan. Snart Battle of Nordic Light. Och jag bokstavligen sög under torsdagens träningen. Gjorde redigt bort mig. Dagens träning gick bättre, men inte fullt lika bra som jag önskar. Fan, imorgon ska jag satsa med hela hjärtat. Lovar.
Nu sitter jag ihopkurad i tvåmannafåtöljen här hemma och knåpar lite med nya datorn som William var och införskaffade tidigare idag. Vi är redo att flytta hemifrån, eller vad säger ni? Jag menar, med en ny dator, två enorma rosa tekoppar, fyra muminmuggar, fyra äggbehållare, sju stycken (!) egna dvdfilmer, en flaska champagne och några enstaka punschrullar är vi ju fullt utrustade. Tycker jag i alla fall.
Mitt alterego LatM bönfaller mig att rusa till sängs nu.
Gipsy kings, derby, soffhängande & annat underbart.
The Sandbitch lever faktiskt!
Efter en ovanligt härlig sommar är jag tillbaka på denna webbplats - för att stanna den här gången, eller? -.
Snart börjar skolan igen och jag är inte lite nervös inför att behöva socialisera mig med typ 90 pers. ehhe, hallå, jag är ett asocialt missfoster (eller har åtminstone blivit)?
Så vad får denna årstid som snart lämnar oss för kommentarer och poäng?
Jag är helt tom på ord, antingen beror det på att sommaren varit väldigt fin eller för att jag är ganska oinspirerad att dela med mig av något just nu. Fast sista sommarlovet får utan tvekan högsta betyg. Det kommer krävas en del att klå det.
I varje fall. Mycket händer just nu. Förutom tandläkarprogrammet ska jag till Malmö den 2-5 september och spela med STRD i Battle of Nordic Light. Är jag nervös? Som fan. Är jag rädd att göra STRD som valt ut mig besvikna? Japp. Jag menar, kolla på mig?! Ser jag ut att kunna ge stora veteraner i några av nordens bästa lag stryk? Knappast. Tur är ju då att jag ska iväg och träna om tio minuter.
Fått två uppdrag på Studybuddy. Kul. Behöver pengar till alla resor i höst.
Nej, nu måste jag ta mig samman och rengöra skridskorna, packa, byta om (parfymera armhålorna??) och fara iväg för att få lite stryk.
Visste ni att man får gratis varm choklad på flygplatsen i München?! Fick mig på gott humör i alla fall!
Imorgon ska jag, Moder Jord, W, Coco och Moder Jords pojkvän (?) Antonio åka och bowla! (Bilden togs av Coco (lillebrodern) när vi skulle introduceras till Antonio första gången!)
/The Sandbitch.
Fuck, nu måste jag springa.
19 bast i all hast
Så i fredags eftermiddag ringde jag in för att jag verkligen inte kommit in på GMU(typ lumpen) och blir istället erbjuden en utbildningsplats! Första tanken var NAJS! men efter jag tackat ja insåga jag att det bara var 9 dagar kvar^^ Så på 9 dagar har jag nu, med hjälp min nyinskaffade dräng, slitit som tusan för att bli klar med jobbet på Korsö (07:30 -> 23:30 pass),träffa så mkt människor som möjligt och passat på att fylla år^^
Hard work work
En midsommarnattsdröm
Här nedan följer blott ett axplock av bilderna:
Det började med att dessa två filurer hittade hit
Sen anlände resten av hela gänget...
glada va dem också
...och mycket packning blev det
Sen bar det av mot midsommarstången
...och då måste man såklart ha blommor till blomkransar
För en gångs skull var jag i tid och med råge dessutom...
...men tur var det för då fick vi lära oss hur man gör en midsommarstång
och leka massa lekar...*Björnen sover
Vissa var lite mer trötta efter allt lunchande
Några gjorde kransar
Sen började det dra sig mot middagstid och och medan vissa satte upp tälten slet resten vid grillningen x)
Potatispassarna...Hard work or hardly working?
Festen är ju alltid i köket så Carro inställde sig med gitarr o allt xd
Efter middagen så blev det grillkväll på några klippor vid vattnet ända till soluppången(nästan) och snipp snapp slut så var sagan slut.
Ett stort tack till
Alla grymma människor som var med
Trubaduren Micke
Matpersonalen
Kapten Sahlin för planering av logistik och livsmedel
Med vänliga hälsningar
The Sandwich
förlåt!förlåt!förlåt!
Nu har jag inte uppdaterat bloggen på gud vet hur lång tid och det var verkligen inte min avsikt! Jag hoppas ni kan ha överseende med detta och förlåta mitt hemska beteende...yada yada yada´
Haha bullshit eller vad! ;)
Däremot kanske ni inom en snar framtid få se hurdan midsommar firades (Den bästa midsommmaren hittills =D) samt vart jag hållit hus de senaste veckorna.
Er tillgivne
The Sandwich
Jag vill ha 7 träningar i veckan som är 24 timmar långa.
För första gången i mitt liv har jag upptäckt vad oåterkallelig kärlek är. Jag älskar derbyn. Jag älskar dess människor. Aldrig älskat så förr. Aldrig saknat något så extremt som dessa nästan derbylösa sommardar. Jag vill ha hösten nu. Alla bouter som väntar då. I Malmö, England, Amsterdam...
Kan man inte sova tills dess? Sova bort hela frickinimig sommaren. För att återgå till min kärlek. För den här kärleken är så ärlig och sveklös.
Jag trodde inte det var möjligt. Skit i allt, screwa upp det för mig, låt allt gå åt helvete bara jag får ha kvar derbyn. Då gör det ingenting. För där i kan jag börja ett helt nytt liv. Dem är min familj. Mina systrar.
MousetrapperMary.
Shit. Måste skärpa mig.
Jag kan höra med min fot (som jag för övrigt har en tröja på).
Förra veckan var en av dem bästa veckorna i mitt liv. For real. Det kändes som om den gamla Maryn infann sig. Hon som sket i det ytliga. Hon som den förbannade hjärnan lät vara ifred, sig själv.
Jag befann mig på Derbyveckan på Gotland med en mängd fantastiska spelare och människor. Förutom att träningarna och utomhusrullet var.. det finns inte ord för att beskriva något som är mer än perfekt. Så är människorna (verkligen hela bunten!) något extra, beyond något jag någonsin varit med om. Vi är alla pusselbitar som passar med varandra.
Jag menar alla är enskilda individer som vet vad som betyder något här i livet och vad som inte gör det. Feminister med starka åsikter och hår i armhålorna (om jag var så modig). Sunda värderingar. Vegetarianer. Livsnjutare. Passionerade pratmänniskor som inte böjer sig för tabubelagda ämnen. Jag kan fortsätta i evigheter men jag låter det tala för sig själv.
För övrigt är Dolly Partons låt Joshua min nya favoritlåt och filmen Burlesque sög med versaler.
//MousetrapperM.
Det är ju fan helt SJUKT/LÄSKIGT&UNDERBART!!!
Här kommer lite bilder från åren, det finns defintivt fler men det här var de jag hitta just nu.
När armbrytning inte fungerade för att höja betygen...
...fick vi som natureliten anpassa oss
Einstein wannabe
Vi har vart i Romme-alpin
och ätit frukost på lektionerna för att vara säkra på att komma tid ;)
"When pigs fly!"
Pluggning a la Tobbsson
Vi har vart på prao och stängslat in får
Fader William gone badass
Ladyboy nr1
Med vänliga hälsningar
The Sandwich
Vi vann!
Med 97 - 14 slog vi Kallio Rolling Rainbows (B-team)
Medan våra fina kompanjoner slog dem med 146 - 40 (A-team)
Med det blev vi i B-teamet rankade 23 i Europa (av 61 lag, på vår första match liksom!) och A-teamet 5:a (med fyra officiella, internationella matcher played). Det är grymt!
Jag bjuder på en segerbild i omklädningsrummet:
Stay cool innan bouten:
//MousetrapperMary.
Ångestångestångest.
Idag (eller vadå idag? alla dagar denna stressladdade månad) är en sådan dag då jag vill stanna inne, inne i min trygghetszon - alltså mitt hem. Inte längre bort än trädgården. Och jag har grov ångest. Inför bouten på lördag. Inför (den åh så hyllade) studenten på tisdag.
Jag fattar INTE varför den är så frikkin i mig omrörd. Så hysteriskt. Att jag själv håller på att bli just det, hysterisk. Jag har aldrig riktigt uppskattat studenten som högtid. Aldrig riktigt brytt mig (ingen avslutning nu när jag tänker tillbaka). Aldrig fattat vad alla babblar om och varför den planeras till punkt och pricka, studenten alltså (jag binder en ed på att tisdagen (då jag och W tar studenten) är på tok mycket viktigare för min Moder Jord och Lena - Williams moder)
För alltså.. jag har mest bara ångest. Alla (ta det med en nypa salt, inte Nv3d såklart, typ) på KGY har bidragit till att jag känner mig ful och tjock. Men typ bara när jag är där eller varit där, eller ska dit. Självkänslan och självförtroendet står stadigt på noll (NOT, minus femhundratusen(ton)). För att inte tala om fukkade garderoben om mornarna, fan vad den ska vara JOBBIG!!!!
Som ni märker är jag ett NERVVRAK med PANIK. Villintevillintevillinte. Fan att jag inte köpte en vit klänning som alla andra. Fan att jag inte äter sallad som alla andra. Fan att Derbyn ger mig enorma ben (muskler.. men det ses dock inte som kvinnligt i detta mallplacerande samhälle) och en brutal strävan efter MER mat. Fet mat. Mmmm.
Plågad. Om det är varmt och fuktigt på studentdagen, DÖR jag.
Peace out
Nej vad fel det där blev.
Tja.
Mary.
Vad fan har du gjort med vår blogg Barkus!?
Ja, ni kanske är trötta på mitt "feministsnack"...
Jag har inte ord för min vrede efter att ha läst den här skit-tidningen. Jag trodde att även de hade kommit längre, blivit lite mer moderna och börjat behandla tjejer med respekt, men när jag läser allt som står i den där tidningen inser jag att vi inte kommit någonstans. Så länge en sådan tidning för säljas i en vanlig affär så är våra döttrar underlägsna. Låt mig guida er genom tidningen.
Här avslöjar de hur vi tjejer egentligen ser ut under allt fusk. De menar att vi lurar dem genom att gömma celluliter och bristningar och hängande rumpa. En tio-poängare är alltså egentligen en fyra. Men vi är ändå värda att ligga med – för kvällen. Det här är efter-texten på tjejens utseende med allt fusk:
Här är Linda, hon har en fantastisk kropp, även om hon äter chips och godis. Det är så hon blir presenterad.
Med den här artikeln säger de att Sex and the city har förstört oss eftersom vi har fått bättre självförtroende och blivit egoister.
Och sist men inte minst, några äckliga Slitz-arbetare har rest till Boden och kollar liggpotentialen bland tjejerna. De menar på att om man bara är kille och talar någon annan dialekt än norrländska så får man garanterat ligga.
Jag har inte ord. Jag mår bara illa. Det går inte ens att skriva något intelligent om detta – det är för dumt.
Men det jag kan skriva är att jag inte går med på att män skriver om oss på det viset. Hur ska vi göra med det här egentligen. Har vi bloggare någon makt? Kan vi inte starta en bojkottning av den här tidningen? Både tjejer och killar. Skriv ner den med långa långa inlägg och låt dem skämmas som köper denna tidning en gång till.
Ja, nu mår jag också hevligt illa. Så illa att jag inte pallar trycka ned några egna ord på tangenterna. Så himla dåligt.
//M(aria)
Shake your hips to the revolution.
you just gotta lööve Kärrtorp!
Hittade precis den här videon av bandet BERT i talangjakten,typ 2007, på Kärrtorps gymnasium.
// The sandwich
A Night to remember...
