Jag gör väl som jag vill.

Det är Mary här igen. Sitter och gräver ur en Nutella-burk och undrar hur livet kommer att bli nu. Efter imorgon, vad händer då?
Från och med dagen efter imorgon kommer jag att bo ett år i en nästan egen liten lägenhet. Fyra tunnelbanestationer från Centralen. Äntligen hem. Nyligen satt jag där i Ribby2 och förbannade mig över franskaläxan och nu är det meningen att jag ska kunna boka tvättstugepass, förbereda matlådor, leka vuxen, betala räkningar, rengöra ytor, koka litervis med kaffe, jobba, passa tider, bära runt på tunga böcker och samtidigt hålla mig vid liv. Går det? Kan jag?
Klart som fan. Och misslyckas jag? Ja, då har jag alltid en burk full med pärlor att göra armband av.
Du, det här går nog bra.
Och om inte, nej, då gör det väl inte det då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0