thesandwichandthesandbitch

Så vad hände den här årstiden egentligen? Det är som att jag inte kan förklara, men jag minns en doft. En känsla. Eller var det kanske flera känslor. Jag minns låtar, tyget, tungor och alkoholen. Gatorna, stenarna och fukten.
Känslan av att inte vara någonting men samtidigt kunna göra allting.

 

Solen på låren. Den hårda trästolen i trädgården som aldrig mer blir min. Sockerkakan på det fula fatet. Det krossade rummet, hjärtat. Jag lärde mig golvet utantill. Att plocka upp resterna av vår tid blev mitt heltidsuppdrag. Förutom när jag hånglade och drömde. Då blev hjärtat helt.

 

FUCK YOU.